Turkmenistan

Türkmenistan Respublikasy
Republiken Turkmenistan
Flagga Statsvapen
Valspråkinget
Nationalsång: Garaşsyz, Bitarap, Türkmenistanyň döwlet gimni
Huvudstad
(och största stad)
Asjchabad
Officiellt språk turkmeniska
Statsskick republik
 -  President Gurbanguly Berdimuhamedow
 -  Regeringschef Gurbanguly Berdimuhamedow
Självständighet från Sovjetunionen 
 -  Erkänd 27 oktober 1991 
Area
 -  Totalt 488 100 km²  [1]( 54:e)
 -  Vatten (%) 3,72 %
Befolkning
 -  2015 (juli) års uppskattning 5 231 422  [1]( 120:e)
 -  20121 års folkräkning 4 751 120 [2] 
 -  Befolkningstäthet 10,7 inv./km² ( 179:e)
BNP ( PPP) 2015 års beräkning
 -  Totalt 88,6 miljarder USD [1] ( 84:e)
 -  Per capita 16 400 USD 
Valuta Turkmensk manat ( TMM)
Tidszon UTC+5
Topografi
 -  Högsta punkt Ajribaba, 3 139  m ö.h.
 -  Största sjö Sarykamysj
 -  Längsta flod Amu-Darja
Nationaldag 27 oktober
Nationalitetsmärke TM
Landskod TM, TKM, 795
Toppdomän .tm
Landsnummer 993
1) Folkräkningen hölls i december 2012.

Turkmenistan ( turkmeniska: Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan.

Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att kunna exploatera de väldiga reserverna av naturgas, och man söker hellre stöd från de islamiska länderna än från Ryssland.

Över 90 % av landet består av öken, varav den största delen utgörs av Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och ca 10 % av öknen består av sanddyner. I öster bildar Amu-Darja en del av gränsen mot Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön, men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, men den har också bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet ner till Kaspiska havets kust.

Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmålsodlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.

Historia

Området har varit befolkat sedan antiken. Alexander den store erövrade området under det 4:e århundradet f.Kr. på väg till Indien. 150 år senare etablerade partherna sitt kungadöme i Nisa, ett område som nu ligger i förorterna till den nuvarande huvudstaden Asjchabad. Under 600-talet erövrade araberna regionen, och förde med sig den islamska religionen och omfattade turkmenerna (dessa finns omtalade från 900-talet) i Mellanösternkulturen. Det var runt denna tid som Sidenvägen återigen framkom som en betydande handelsväg mellan Asien och Europa. Regionen blev snart känd som centrum i det stora Khorasan då kalifen al-Ma'mun flyttat sin huvudstad till Merv.

I mitten av 1000-talet koncentrerade seldjukturkarna sina krafter i området till Turkmenistan i ett försök att expandera in i Afghanistan. Seldjukriket föll samman under andra halvan av 1100-talet. Området miste sin oavhängighet till MongolväldetDjingis khan i början av 1200-talet tog kontroll över området öster om Kaspiska havet på sin väg västerut. Från mitten av 1200-talet fram till 1330-talet var regionen underkastad de mongoliska ilkhanerna i Persien. Den erövrades på 1370-talet av Timur Lenk och kom därefter att vara underkastad timuriderna genom 1400-talet. Under det att turkmenerna under 1500-talet konstant utkämpade inbördes klankrig eftertraktades området av såväl uzbekerna i norr som safaviddynastin i Persien; den senare lyckades så småningom ena de turkmenska stammarna under sig, men turkmenerna förblev i stort oberoende, bortsett från mindre erövringar av khanatet Chiva och afghanska furstar.

Området erövrades av Ryssland mellan 1865 och 1894 efter att det separerats från Persien. Khanaten Chiva och Kokand samt emiratet Buchara erövrades 1865–1873, varpå turkmenerna, som dessförinnan enats under tekkestammen, besegrades; år 1881 föll fästningen Gök-Tepe till ryssarna under stora turkmenska förluster, vilket föranledde att Merv kunde intas 1884. År 1885 hade området annekterats och 1895 slöt Ryssland ett avtal med Storbritannien i vilket gränsen bestämdes. Under den ryska administrationen flyttade ryska bosättare in och landet odlades upp och förbands med järnväg till Ryssland.

Under inbördeskriget efter ryska revolutionen 1917 behärskades landet av den transkaspiska provisoriska regeringen, som föll för Röda armén år 1920. Den 7 augusti 1921 bildades Turkmenska oblastet som del i Turkestanska ASSR. Den 23 maj 1925 omvandlades detta till en sovjetisk delrepublik, Turkmenska SSR; vid denna tid fastställdes Turkmenistans nuvarande gränser.

Den 27 oktober 1991 förklarade landet sig självständigt, vilket erkändes den 8 december. Saparmurat Nijazov, som valts till president redan året före självständighetsförklaringen och tillträtt den 21 juni 1991, satt kvar som president fram till sin död år 2006 och var föremål för personkult. Det tidigare kommunistpartiet har kvar mycket av sin makt och inflytande, även om vissa liberaliseringar av ekonomin skett. Tidigare politiska oppositionspartier har förklarats olagliga. Det finns några små oppositionsrörelser, som verkar underjordiskt eller från utlandet.

Nijazov dog den 21 december 2006, varpå vice premiärminister Kurbanguly Berdymuchamedov tillträdde som interimspresident. Den 26 december godkändes sex nomineringar till kandidatur till presidentvalet, däribland Berdymuchamedovs, av folkförsamlingen. Val hölls den 11 februari 2007; enligt det officiella valresultatet som offentliggjordes den 14 februari fick Berdymuchamedov 89,23 procent av rösterna och insvors som president samma dag.

I september 2008 infördes en ny konstitution som bland annat innehåller flerpartisystem och marknadsekonomi. [3] Förhoppningar på demokratiska reformer under den närmaste tiden är låga, även om de mest totalitära dragen från Nijazovs regim har mildrats.

Andra Språk
Адыгэбзэ: Тыркуменистэн
адыгабзэ: Туркменистан
Afrikaans: Turkmenistan
Alemannisch: Turkmenistan
Ænglisc: Turcmenistan
العربية: تركمانستان
aragonés: Turkmenistán
arpetan: Turcmènistan
asturianu: Turkmenistán
azərbaycanca: Türkmənistan
Bân-lâm-gú: Turkmenistan
башҡортса: Төркмәнстан
беларуская: Туркменістан
беларуская (тарашкевіца)‎: Туркмэністан
Bikol Central: Turkmenistan
български: Туркменистан
Boarisch: Tuakmenien
bosanski: Turkmenistan
brezhoneg: Turkmenistan
català: Turkmenistan
Чӑвашла: Туркменистан
Cebuano: Turkmenistan
čeština: Turkmenistán
Chavacano de Zamboanga: Turkmenistan
chiShona: Turkmenistan
chiTumbuka: Turkmenistan
Cymraeg: Tyrcmenistan
davvisámegiella: Turkmenistan
Deutsch: Turkmenistan
ދިވެހިބަސް: ތުރުކުމެނިސްތާން
dolnoserbski: Turkmeńska
Ελληνικά: Τουρκμενιστάν
English: Turkmenistan
español: Turkmenistán
Esperanto: Turkmenio
estremeñu: Turkmenistán
euskara: Turkmenistan
eʋegbe: Turkmenistan
فارسی: ترکمنستان
Fiji Hindi: Turkmenistan
føroyskt: Turkmenistan
français: Turkménistan
Gàidhlig: Turcmanastàn
Gĩkũyũ: Turkmenistan
गोंयची कोंकणी / Gõychi Konknni: तुर्कमेनिस्तान
客家語/Hak-kâ-ngî: Turkmenistan
хальмг: Йомудин Орн
Հայերեն: Թուրքմենստան
hornjoserbsce: Turkmenistan
hrvatski: Turkmenistan
Ilokano: Turkmenistan
বিষ্ণুপ্রিয়া মণিপুরী: তুর্কমেনিস্তান
Bahasa Indonesia: Turkmenistan
interlingua: Turkmenistan
Interlingue: Turkmenistan
íslenska: Túrkmenistan
italiano: Turkmenistan
Basa Jawa: Turkménistan
Kapampangan: Turkmenistan
ქართული: თურქმენეთი
kaszëbsczi: Turkmenistan
қазақша: Түрікменстан
kernowek: Pow Turkmen
Kinyarwanda: Turukimenisitani
Kiswahili: Turkmenistan
Kreyòl ayisyen: Tirkmenistan
Kurdî: Tirkmenistan
Кыргызча: Түркмөнстан
Ladino: Turkmenistan
لۊری شومالی: تورکأمأنئستان
Latina: Turcomannia
latviešu: Turkmenistāna
Lëtzebuergesch: Turkmenistan
lietuvių: Turkmėnija
Ligure: Turkmenistan
Limburgs: Turkmenistan
lingála: Turkmenistáni
Livvinkarjala: Turkmenistuanu
lumbaart: Turkmenistan
македонски: Туркменистан
მარგალური: თურქმენეთი
مازِرونی: ترکمونستون
Bahasa Melayu: Turkmenistan
Baso Minangkabau: Turkmenistan
Mìng-dĕ̤ng-ngṳ̄: Turkmenistan
Nāhuatl: Turcmenistan
Dorerin Naoero: Turkmenistan
Nederlands: Turkmenistan
नेपाल भाषा: तर्कमेनिस्तान
нохчийн: Туркмени
Nordfriisk: Turkmenistan
Norfuk / Pitkern: Terkmenistaan
norsk nynorsk: Turkmenistan
Novial: Turkmenistan
occitan: Turcmenistan
олык марий: Туркменистан
oʻzbekcha/ўзбекча: Turkmaniston
پنجابی: ترکمانستان
Papiamentu: Turkmenistan
ភាសាខ្មែរ: តួរមិនីស្ថាន
Piemontèis: Turkmenistan
Plattdüütsch: Turkmenistan
polski: Turkmenistan
português: Turquemenistão
Qaraqalpaqsha: Tu'rkmenistan
qırımtatarca: Türkmenistan
română: Turkmenistan
Runa Simi: Turkminsuyu
русиньскый: Туркменістан
русский: Туркмения
саха тыла: Түркменистаан
संस्कृतम्: तुर्कमिनिस्थान
sicilianu: Turkmenistan
Simple English: Turkmenistan
SiSwati: IThumekhi
slovenčina: Turkménsko
slovenščina: Turkmenistan
ślůnski: Turkmyńistan
Soomaaliga: Turkmenistan
српски / srpski: Туркменистан
srpskohrvatski / српскохрватски: Turkmenistan
Basa Sunda: Turkménistan
Tagalog: Turkmenistan
татарча/tatarça: Төрекмәнстан
Türkçe: Türkmenistan
Türkmençe: Türkmenistan
удмурт: Туркмения
ᨅᨔ ᨕᨘᨁᨗ: Turkmenistan
українська: Туркменістан
ئۇيغۇرچە / Uyghurche: تۈركمەنىستان
vepsän kel’: Turkmenistan
Tiếng Việt: Turkmenistan
Volapük: Turkmenän
West-Vlams: Turkmenistan
Winaray: Turkmenistan
粵語: 土庫曼
Zeêuws: Toerkmenistan
žemaitėška: Torkmienėstans
Kabɩyɛ: Turkimenistanɩ