Elektronegativitet

Elektronegativitet är ett mått på hur starkt de olika atomerna i en molekyl attraherar elektroner. Begreppet används endast för att klassificera bindningsenergi och introducerades av den amerikanske kemisten Linus Pauling, som belönades med nobelpriset i kemi 1954. Elektronegativiteten indikerar hur bindningen mellan två atomer kommer att se ut.

Motsatsen till elektronegativitet kallas elektropositivitet, vilket är ett mått på ämnets vilja att ge bort elektroner.

Fall 1: Både atom A och B attraherar de två elektronerna (:) lika mycket. Här är elektronegativiteten (δ) lika stora. Fallet inträffar exempelvis om A och B är samma grundämne.

δ       δA --:-- B

Fall 2: Atom A attraherar de två elektronerna (:) mer än atom B. Här är elektronegativiteten hos A större än hos B.

δ-      δ+A -:--- B

Fall 3: Atom B attraherar de två elektronerna (:) mer än atom A. Här är elektronegativiteten hos B större än hos A.

δ+      δ-A ---:- B

Det finns numera två använda skalor för elektronegativiteten: Pauling-skalan (föreslagen 1932) och Mulliken-skalan (föreslagen 1934). Det finns även en tredje skala Allred-Rochow-skalan och en fjärde skala Allen-skalan.

Andra Språk
العربية: كهرسلبية
dolnoserbski: Elektronegatiwita
estremeñu: Eletronegativiá
한국어: 전기 음성도
Bahasa Indonesia: Elektronegativitas
Kreyòl ayisyen: Elektwonegativite
Bahasa Melayu: Keelektronegatifan
日本語: 電気陰性度
norsk nynorsk: Elektronegativitet
oʻzbekcha/ўзбекча: Elektrmanfiylik
Plattdüütsch: Elektronegativität
português: Eletronegatividade
Simple English: Electronegativity
slovenčina: Elektronegativita
slovenščina: Elektronegativnost
srpskohrvatski / српскохрватски: Elektronegativnost
Tiếng Việt: Độ âm điện
吴语: 鲍林标度
粵語: 電負度
中文: 电负性