Dubbning (tolkning)

Dubbning och textning av filmer i olika länder i Europa
  Textning. Främst program riktade till en yngre publik dubbas.
  Dubbning
  Dubbning med fåtal röster, med originalröster i bakgrunden
  Textning är vanligast, men dubbning förekommer

Dubbning (av engelskans dubbing) är en typ av eftersynkning där man spelar in en ny version av talljudspåret till en film eller en TV-serie på det egna landets språk.

Ett annat sätt att överföra repliker i film eller TV är textning av en översättning till det inhemska språket.

I Sverige har man, sedan ljudfilmens genombrott under andra halvan av 1920-talet, i huvudsak använt sig av undertextning av spelfilmer och senare även TV-serier. Tecknade filmer och TV-serier har däremot ofta dubbats, åtminstone när de är avsedda för barn. Undantag finns dock, som när TV 1000 i början av 1990-talet valde att texta 1987 års version av Teenage Mutant Ninja Turtles, en serie som för övrigt dubbats till svenska i två versioner.[1] Tecknade serier riktade till exempelvis tonåringar och vuxna, som Simpsons, South Park, American Dad! och Family Guy, är däremot oftast textade i Sverige.

I Frankrike visas filmer med originalspråk på många biografer, som ett komplement till de dubbade, och dessa filmer noteras med v.o. (version originale) i filmguiderna.

Fördelarna med att dubba är att tittaren slipper att titta ner på texten, och att man slipper ha några utrymmeshinder – de båda språken bör ta ungefär lika lång tid på sig att säga samma sak. En annan fördel med dubbning är att icke-läskunniga, till exempel mindre barn och dyslektiker, och människor med nedsatt syn utan problem kan följa med i handlingen.

Nackdelarna är att en stor del av originalskådespelarnas insats, som består i en kombination av icke-verbala och verbala uttrycksmedel, går förlorad. Svenskar blir i regel berömda för sin goda engelska, just på grund av att svenskarna hör så mycket engelska på bio och TV. Svenskar[2] är vanligen även mycket kritiska till dubbning på grund av att läppsynkningen oftast inte stämmer överens med talet. Som exempel har tyskar och italienare inte alls samma kritiska inställning då de vant sig vid detta. I vissa länder är man vana vid att det bara är ett fåtal röster som används för alla roller i en film. I extrema fall är det en enda röst, oftast en man, som läser alla repliker. För hörselskadade innebär textning en stor fördel, medan dyslektiker, analfabeter och synskadade vinner på dubbning. Det förekommer dock även textning enbart för hörselskadades skull (som då oftast kan tryckas fram på text-TV med fjärrkontrollen) och inte på grund av brister i språkkunnighet.

En kommersiell nackdel att dubba biofilmer är att de innebär en lång fördröjning, kanske månader. Det är vanligt i en del länder att man textar filmerna då de visas på biografer, och sedan dubbar inför TV-visningen.

Dubbningen förekommer inte bara på film och i TV-serier. Även nyhetsprogram dubbas. Om till exempel ett tal av USA:s president spelas upp, kommer snart en röst som översätter. Andra länder, som Sverige, väljer då oftast att använda originalljudet med pålagd text. Av naturliga skäl förekommer "dubbning" av sådant i radio.

I Sverige har även så kallade omdubbningar av tecknad film med flera års mellanrum genomförts vilket bland annat lett till kritik.[3]

Andra Språk
العربية: دبلجة
asturianu: Doblaxe
Bân-lâm-gú: Phòe-im
български: Дублаж
català: Doblatge
čeština: Dabing
Ελληνικά: Μεταγλώττιση
español: Doblaje
Esperanto: Dublado
euskara: Bikoizketa
فارسی: دوبله
français: Doublage
Gaeilge: Dubáil
galego: Dobraxe
한국어: 더빙 (영상)
हिन्दी: डबिंग
Bahasa Indonesia: Pengalihan suara
italiano: Doppiaggio
עברית: דיבוב
қазақша: Дубляж
Bahasa Melayu: Alih suara
Nederlands: Nasynchronisatie
日本語: 吹き替え
norsk: Dubbing
oʻzbekcha/ўзбекча: Dublyaj
polski: Dubbing
português: Dublagem
română: Dublaj
русский: Дублирование
slovenčina: Dabing
slovenščina: Sinhronizacija filmov
Türkçe: Seslendirme
українська: Дубляж
اردو: ٹكور
Tiếng Việt: Lồng tiếng
粵語: 配音
中文: 配音